
Ibland blir jag galet irriterad på min lugg. Den kväver mig liksom så jag får cellskräck och hur mycket jag än flyttar den åt sidan av pannan så lägger den sig tillbaka och hånskrattar åt mig. När den beter sig så blir jag tvungen att spänna fast den med nålar av JÄRN! Dock ska den ju alltid jävlas ytterliggare så några få strån av luggen sliter sig alltid ur järngreppet och ligger där mitt i pannan ändå.
En vacker dag kommer en dödskamp uppstå och då får vi se vem som vinner! Luggjävel!

